Varför en tupp på Kyrkan?

[Tramssexuell]

Hela grejen med Kristendom (och troligen all religion) är att det är en snygg metafor för sanningen.

Jo men tjena... tog det fem år för dig att inse att bibeln inte är något annat än coola ordspråk, en tävling i grova hotelser, plagiat från andra myter, och styrmedel där det är lättast att komma undan med det, ofta när människor är osäkra, bl.a. angående efterlivet och sex? I så fall gratulerar jag, och glädjer mig självklart, för vad finns det för värde i att påpeka andras brister?

Eller om jag har fel, lista upp de saker som bibeln, Jesus och kristendomen har tillfört den mänskliga och samhälleliga diskussionen utan att den redan fanns där? Svaret är 1%, och frågan vi borde ställa oss (men delfrågor på väg mot den, som dina, är såklart intressanta) är: varför läser vi överhuvudtaget bibeln och koranen?

Om man "vågar" leta inom sig kommer man så småningom inse att det inte finns någon anledning att göra det. Men i debatten måste man acceptera att bibeln/koranen, stjärnor, och magiska flöjter i Zelda, är ett livstids jobb för många att tyda.

Det viktiga för en bra, ärlig religionsdebatt, är kanske att påpeka möjligen att människor väljer detta själva. Eller att de kan har rätt. De skapar själva frågorna och problemen, och lösningarna, för att det något i deras liv.

Vi lever av att följa strömmen och förneka allt som är sant och gott.

Nja, där har du så fel att det gör ont i min östra hjärnhalva. Jag är helt övertygad (tills någon ger ett bra argument mot) att det egentligen inte finns några onda människor "som inte vill lyssna på sanningen", bara outbildade mäniskor som inte har fått den presenterad på rätt sätt. "Kärlek" generaliserar man det och kallar man det för.

Människor behöver en förebild, någon som bryr sig, en person som står upp för sig själv, och kanske t.o.m. har ett intresse av att dela med sig av sanningen. Vilken slags kombination av de attributen som fungerar, varierar mellan personer. Och bibeln gör, som du påpekar, ett försök att täcka alltihop. Hur de lyckas vore en intressant diskussion på ett annat ställe.

Ganska miserabelt borde vi tycka två tusen år efter att den skrevs, och gör det delvis men religiösa håller fortfarande fast vid bibeln som en guldklimp som ingen annan ska ha. Mellan dig och mig måste du väl förstå att det här är 95% psykologiskt?

 

[FBspararIP]

Vi i väst har lyckats ändå skaka av oss kristendomen. Ser man på helheten vilka länder som gått framåt är det väst. Spanien är inte så utvecklad som man tror, Grekland? Serbien behöver vi inte ens ta upp.

Muslimer?

Muslimer beundrar jag med stort Herrgud- människor. Hur kan dom fortfarande tro på en gud som inte visat sig på snart 2000 år och vad får muslimerna tro fortfarande på islam?
Deras fredens religion men kaoset inom islam och muslimer?

 

[0koll]

Jo men tjena... tog det fem år för dig att inse att bibeln inte är något annat än coola ordspråk, en tävling i grova hotelser, plagiat från andra myter, och styrmedel där det är lättast att komma undan med det, ofta när människor är osäkra, bl.a. angående efterlivet och sex? I så fall gratulerar jag, och glädjer mig självklart, för vad finns det för värde i att påpeka andras brister?

Eller om jag har fel, lista upp de saker som bibeln, Jesus och kristendomen har tillfört den mänskliga och samhälleliga diskussionen utan att den redan fanns där? Svaret är 1%, och frågan vi borde ställa oss (men delfrågor på väg mot den, som dina, är såklart intressanta) är: varför läser vi överhuvudtaget bibeln och koranen?

Om man "vågar" leta inom sig kommer man så småningom inse att det inte finns någon anledning att göra det. Men i debatten måste man acceptera att bibeln/koranen, stjärnor, och magiska flöjter i Zelda, är ett livstids jobb för många att tyda.

Det viktiga för en bra, ärlig religionsdebatt, är kanske att påpeka möjligen att människor väljer detta själva. Eller att de kan har rätt. De skapar själva frågorna och problemen, och lösningarna, för att det något i deras liv.



Nja, där har du så fel att det gör ont i min östra hjärnhalva. Jag är helt övertygad (tills någon ger ett bra argument mot) att det egentligen inte finns några onda människor "som inte vill lyssna på sanningen", bara outbildade mäniskor som inte har fått den presenterad på rätt sätt. "Kärlek" generaliserar man det och kallar man det för.

Människor behöver en förebild, någon som bryr sig, en person som står upp för sig själv, och kanske t.o.m. har ett intresse av att dela med sig av sanningen. Vilken slags kombination av de attributen som fungerar, varierar mellan personer. Och bibeln gör, som du påpekar, ett försök att täcka alltihop. Hur de lyckas vore en intressant diskussion på ett annat ställe.

Ganska miserabelt borde vi tycka två tusen år efter att den skrevs, och gör det delvis men religiösa håller fortfarande fast vid bibeln som en guldklimp som ingen annan ska ha. Mellan dig och mig måste du väl förstå att det här är 95% psykologiskt?

Inte lagt märke till någon tupp på en Kyrka.